renniz

Prolog:

• Grace öppna dörren är du snäll. Jag ska inte skada dig, du är min dotter och jag vill dig inget hemskt, jag vill bara få prata lite med dig.

   

• Lämna mig ifred! Gå härifrån! Låt mig bara få vara!!! ropade Grace med tårdränkta ögon.

Hur kan Sidorio vara min pappa? undrade Grace. Han har ju försökt döda mig flera gånger, även om han inte visste att jag var hans dotter så försökte han i alla fall. Han förtjänar inte en enda minut av min tid.

Kapitel 2: Telefonsamtalet

”Hej Draco” svarade Hermione lugnt, men med en uttråkad röst.

”Hermione hej! Hur är det?” frågade Draco försiktigt.

”Jo det är okej, har väl varit bättre, men är ändå okej.”

”Förlåt mig snygging. Jag hade problem på jobbet så kunde inte komma ifrån, men om du har lust att ses om en halvtimme så kan jag.” sa Draco med en flirtig röst.

”Jag är just nu med vänner, men kanske kan ses en annan gång då?” frågade Hermione.

”Okej, men kan du inte ses en liten stund då jag ska åka iväg imorgon till Kanada? Jag vill ju så gärna träffa dig.”

”Om du så gärna hade velat träffa mig så hade du inte struntat i mig som du gjorde.”

”Men snälla rara fröken inte struntar jag i dig. Jag hade problem på jobbet som jag var tvungen att fixa.” sa Draco med så rar röst som han bara kunde.

”Ledsen Draco, men jag måste sluta nu. Är rätt elakt mot de andra att prata i telefon när man är med dom. Man ska ju inte vara oartig.” förklarade Hermione med bestämd röst.

”Så vi får nog prata mer när du har kommit tillbaka från Kanada.”

”Okej snygging. Då får du ha de så bra, och va synd att vi inte kunde ses idag.”

”Ja inte var det mitt fel!” nästan skrek Hermione då hon var så arg.

”Jag har ju sagt förlåt mig. Får ses en annan dag om du fortfarande vill det vill säga.”

”Ja vi får se. Så länge får du ha de så kul i Kanada. Kram”

”Kram” sa Draco knappt hörbart.

Kapitel 1: Första mötet

Hermione ringde sin bästa kompis Ginny för att få prata av sig lite efter det som hände med Draco. Hon frågade Ginny om de kunde träffas, och Ginny sa att det inte var några problem, men att hon hade en kompis med sig. Det spelade absolut inte någon roll för Hermione, så de bestämde att fem minuter senare skulle de mötas vid plattan där alla ungdomarna träffas. Plattan var förr ett ställe där alla knarkarna höll till, men sedan dom gjorde om vid Åhlens och tunnelbanan så är det mest ungdomar som finns där. Hermione gick över gatan samtidigt som hennes telefon ringde. Det var Ginny som ringde och frågade var hon var någonstans. Hermione tittade ut efter muren för att se om hennes kompis satt där, men hon såg henne inte. Sedan såg hon en tjej som ställde sig upp och vinkade. Hermione sprang fram till tjejen som hade hunnit sätta sig ner bredvid sin kompis.

Ginny presenterade de båda för varandra och Hermione fick veta att han hette Harry.

Harry berättade att han går i samma klass som Ginny, men att Ginny gick skrivarlinjen och Harry gick teaterlinjen på gymnasiet, och han trollade lite för Hermione med kort och med annat som visade hur duktig han var. Han berättade också att han är utbildad stuntman och har varit med i några filmer och teaterföreställningar.

De satt ett tag på muren och pratade och Hermione visade sina vänner hennes nya kamera hon fick av sina föräldrar. De tog lite bilder och hade det så kul. Det visade sig att Harry och Hermione klickade väldigt snabbt, och de skojade med varandra och med Ginny. Sedan gick de tillsammans runt i hela stan och gick sedan till ett café där de satte sig ett tag och väntade på att Harrys tåg hem skulle komma.

När de hade suttit där ett tag och druckit lite cola och annat ringde helt plötsligt Hermiones telefon, och när hon tog upp den för att svara såg hon att det var Draco.

Hon frågade båda sina kompisar om hon skulle svara på samtalet, och Ginny svarade att hon tyckte att hon skulle ignorera Draco för det han hade gjort då det inte var första gången han struntade i henne. Harry sa däremot att han kunde spela att han var Hermiones pojkvän och att han skulle skrämma iväg Draco.

Så fort Hermione hade svarat önskade hon att hon inte hade gjort det.

Kapitel 1.

Ginny Weasly visste inte hur hon skulle reagera när hon såg hur Draco Malfoy tittade på henne. Han sa ingenting, men hon visste att den där blicken kunde få väldiga konsekvenser om fel personer såg det. Fel personer är då självklart Ginnys storebror Ron Weasly och Ginnys ex Harry Potter. Ginny var på väg till Gryffindor korridoren när hon kände en arm ta tag i henne och dra in henne i ett tomt klassrum.

Draco höll hårt om henne och bad tyst för sig själv att hon inte skulle dra sig ur hans famn och till hans förvåning så kämpade hon inte emot. Han blev så förvånad att han släppte taget om hennes kropp samtidigt som hon började dra sig bakåt. Hon var precis på väg att vända sig om och gå när Draco tog till orda.

• Nej snälla gå inte. Jag behöver prata med dig.

”Vad vill du prata om?” Frågade Ginny.

• Jag vet vad som hände igår. Men jag hade ingenting med det att göra. Jag skulle aldrig skada dig Ginny. Inte på något sätt. Jag..

Ginny stod och väntade på att Draco skulle fortsätta men när han aldrig gjorde det frågade hon: ”Du… Vad Draco?”

När Draco väl tog till orda igen så undrade Ginny om hon verkligen hade hört rätt.

• Jag älskar dig, har gjort det ända sen du började här. Det som hände med basilisken gjorde att jag upptäckte hur mycket jag verkligen älskar dig.

Men det kunde hon väl ändå inte ha gjort? Ginny bara stod och stirrade på honom. Var det ett skämt? Skulle Draco Malfoy älska henne? Samma Malfoy som alltid hade hatat hennes bror Ron, som gjort narr av hennes bror, Hermione och Harry. Det kunde inte vara sant.

När Ginny inte sa något på länge tog Draco än en gång till orda:

• Jag vet att du säkert inte tror mig med tanke på allt som hänt, men det gör jag. Jag ångrar verkligen allt jag gjort och jag vet att det kanske inte hjälper något, men jag har bett Harry och Hermione om ursäkt, och jag var på väg att prata med din bror med, men han ville inte lyssna på mig. Vet att Harry försökte få honom att lyssna, men en dag hörde jag Ron säga till honom att han inte ens skulle prata med mig om han så fick hela min förmögenhet.

I Ginnys huvud gick allt runt och hon kände sig så förvirrad att hon inte kunde säga något, men när hon såg hur uppriktig han verkade och att när han sa hennes vänners namn så gjorde han inga miner som han hade gjort alla gånger han var med sina kompisar. Nu när han stod där framför henne ensam och förlägen över det han just hade sagt kände hon sig råd villig och hon för andra gången tog till orda:

• Men hur kan du älska mig? Den som du hatar. Den du har hackat på ända sen vi först träffades. Du har inga av dina vänner här, men skulle du säga samma sak om dom var här? Skulle du erkänna framför dina vänner att du älskar mig, om du nu verkligen gör det?

• Ja, dom vet redan allt om det. Jag berättade det för dom igår kväll efter att jag fått veta att du inte skadades för farligt, att du bara fick en skråma, även om den skråman är mycket värre för mig än för dig. Att veta att ni trodde att det var jag som försökte döda dig och dom andra med den där basilisken gjorde så ont. Skulle aldrig kunna skada dig.

Ginny visste inte vad hon skulle tro, han hade berättat för sina vänner att han älskar mig? Men då kommer dom inte vilja ha något med honom att göra. Dom måste ha slängt ut honom ur gruppen. På grund av mig.

• Vad sa dom om det? Slängde dom inte ut dig ur gruppen och sa att du inte är en riktig Slytherinare? Vill du verkligen riskera allt för mig?

• Utan tvekan. Du betyder allt för mig. Det är dig jag vill ha.

• Men att förlora allt för min skull, är det vad du vill?

Draco började närma sig henne och när hon varken ryggade tillbaka eller vände sig om och sprang böjde han sig fram och kysste henne.

Kapitel 2: Middagen.

Ginny gick med Hermione ner till matsalen där de skulle ha en middag med hela skolan. En alla hjärtans dag middag som skulle vara dagen före alla hjärtans dag, där de som inte har en dejt till dansen kunde ordna sig en.

Ginny satt bredvid Hermione som satt och höll Ron i handen och såg så lycklig ut att Ginny kände sig som om hon hade en kniv i hjärtat då hon själv inte hade någon som hon älskade eller som älskade henne. Dansen imorgon skulle vara en maskerad, men eftersom hon inte hade någon att gå med hade hon inte köpt någon klänning utan bestämt sig för att stanna uppe på rummet. Mitt emot henne och Hermione satt Luna och Harry småpratandes småpussandes, vilket gjorde Ginny lite illamående då hon och Harry hade varit tillsammans för ett tag sedan, och hon hade aldrig riktigt kommit över honom. Men när hon såg dom där pussandes förstod hon att han hade kommit över henne, och att det nu var hennes tur att göra det.

Utan att Ginny märkte sparkade Hermione Harry på benet under bordet och knyckte med huvudet mot Ginny för att dom skulle sluta, vilket dom på en gång gjorde när de fick se Ginnys deppiga blick.

Efter att Ginny suttit och tittat ner i tallriken och rört runt i maten utan att smaka upptäckte hon att alla satt och tittade på henne. De frågade henne om allt är okej, och hon svarade ja. Hon bad om ursäkt och sa att hon skulle upp till rummet och lägga sig lite då hon kände sig trött och lite illamående.

Hon gick ut från stora hallen och gick uppför trapporna med små steg då det snurrade i hennes huvud och det kändes som om hon skulle falla. Hon förstod inte vad som hade hänt då hon inte hade fått i sig något som skulle kunna få henne såhär, och hon hade inte lämnat sin mat eller sitt glas förutom då hon gick för att hämta frukt. Men då skulle väl hennes bror eller någon av hennes vänner ha sett om någon försökte lägga något i hennes mat eller glas?

När hon hade gått upp till första våningen stötte hon på någon som frågade henne om hon mådde bra. Hon vände upp huvudet, men såg inte vem det var som hade frågat henne, utan såg bara suddigt en stor kille. Hon hörde honom fråga henne om hon mådde bra och när hon svarade att hon mådde bra, försökte hon gå vidare.

Men han tog tag om hennes arm och först trodde hon att han ville hjälpa henne uppför trapporna, när hon såg att han tog fram en vit näsduk försökte hon dra sig undan och kämpade emot till ingen nytta då han var mycket starkare än henne.

Han förde näsduken mot hennes mun och hon tuppade av.

Kapitel 1: Brevet.

Ginny Weasly vände sig om i sängen och fick syn på en stor nallebjörn som hon hade fått dagen innan inför alla hjärtans dag. Hon visste inte vem som hade lämnat den i hennes rum då det inte stod vem det var ifrån på kortet. Det enda det stod var:

”Vill du vara min?”

Hon hade legat och klurat på vem det kunde vara som hade ställt nallen i hennes rum i Gryffindor huset. Hon hade i alla fall kommit fram till att det måste vara en från Gryffindor för det är de enda som kan lösenordet till Gryffindor korridoren. Men vem kan det ha varit? Hon hade kommit fram till att det inte kunde vara Ron, (varför skulle hennes bror ge en nalle som det stod ”vill du vara min” på?), Harry Potter (han är tillsammans med Luna Levengood), eller Neville då han är tillsammans med Parvati. Hon frågade Hermione Granger om hon visste vem det kunde vara som hade gett henne nallebjörnen, men inte ens Hermione verkade veta.

Hon gick på sin trolldrycks lektion där hon försökte lista ut vem av hennes skolkamrater det kan ha varit. Hon såg ingen som kollade på henne eller såg lite annorlunda på henne men det fanns ingen som verkade misstänkt. Så hon bestämde sig för att det säkert bara hade kommit fel. Det var säkert till Hermione eller Luna från någon av deras pojkvänner. Så hon glömde bort det tills hon kom upp till rummet igen där hon hittade ett jättefint kuvert med hennes namn på. När hon öppnade och läste började hon le.

”Min älskade Ginny.

Jag vet att du försöker ta reda på vem det var som skickade nallen, men om du kan göra mig en liten tjänst så försök inte. Jag kommer visa mig när tiden är rätt och inne. Jag hoppas att du inte blir besviken på att det är jag.

Vill att du ska veta att nallen faktiskt är till dig och inte till någon annan.

Du är den vackraste jag vet, de där vackra ögonen med det där vackra röda håret gör mig knäsvag bara vid tanken och när jag väl ser dig måste jag hålla i mig för att inte ramla. Jag önskar och har önskat ända sen jag träffade dig att du skulle se mig.

Om du kunde se mig, bara för en dag så blir jag den lyckligaste i världen.

Din för alltid”

I kuverten fanns en liten nyckelrings hjärta som det stod ”I love you” på. Ginny tog upp den ur kuvertet och höll den i sin hand medan hon funderade ut vart hon skulle ha den och till vad då hon inte brukar ha nycklar. Då kom hon på en annan sak. Det måste vara någon som är född med mugglare, (såna som inte har magiska krafter). Men vem känner hon som kunde vara det?

Hon bestämde sig att hon skulle använda den på sin ryggsäck som hon hade sett vissa människor ha på plattformen när hon skulle kliva på. Hon hade alltid undrat vad det var, och en dag frågade hon sin pappa vad det var och ända sen dess har hon velat ha en sån. Men det är nästan ingen som vet om att hon ville ha sån, bara hennes bror och Harry. Hon bestämde sig för att låta det vara och vänta på att den mystiska beundraren ska visa sig. Hon gick ner till dom andra där dom satt och spelade trollkarls schack. Ron och Harry satt och spelade medan Hermione och Luna satt och diskuterade och läste Lunas pappas nya tidning. Hermione hade alltid tyckt att schack i trollkarlsvärlden var så barbariskt så hon kunde inte ens titta på det. Ginny gick och satte sig bredvid Luna och skulle precis fråga vad det stod för nytt i tidningen när Seamus kom fram till henne med en stor bukett röda rosor som han sa hade stått utanför dörren när han kom upp. Han gav henne buketten och tog fram ett fint kort som hade hennes namn på med tiden 14.30 på.

Vad betydde den tiden? När var den tiden? Var det något som skulle hända den tiden i framtiden eller var det något som hade hänt just den tiden förut? Nu stod Ginny där med nya frågor och med ett ännu större förvirrat uttryck än tidigare. Hon försökte komma på vad det kunde vara men eftersom hon inte kunde komma på något som skulle kunna passa in i den tiden så försökte hon glömma det.