renniz

Kapitel 1.

Ginny Weasly visste inte hur hon skulle reagera när hon såg hur Draco Malfoy tittade på henne. Han sa ingenting, men hon visste att den där blicken kunde få väldiga konsekvenser om fel personer såg det. Fel personer är då självklart Ginnys storebror Ron Weasly och Ginnys ex Harry Potter. Ginny var på väg till Gryffindor korridoren när hon kände en arm ta tag i henne och dra in henne i ett tomt klassrum.

Draco höll hårt om henne och bad tyst för sig själv att hon inte skulle dra sig ur hans famn och till hans förvåning så kämpade hon inte emot. Han blev så förvånad att han släppte taget om hennes kropp samtidigt som hon började dra sig bakåt. Hon var precis på väg att vända sig om och gå när Draco tog till orda.

• Nej snälla gå inte. Jag behöver prata med dig.

”Vad vill du prata om?” Frågade Ginny.

• Jag vet vad som hände igår. Men jag hade ingenting med det att göra. Jag skulle aldrig skada dig Ginny. Inte på något sätt. Jag..

Ginny stod och väntade på att Draco skulle fortsätta men när han aldrig gjorde det frågade hon: ”Du… Vad Draco?”

När Draco väl tog till orda igen så undrade Ginny om hon verkligen hade hört rätt.

• Jag älskar dig, har gjort det ända sen du började här. Det som hände med basilisken gjorde att jag upptäckte hur mycket jag verkligen älskar dig.

Men det kunde hon väl ändå inte ha gjort? Ginny bara stod och stirrade på honom. Var det ett skämt? Skulle Draco Malfoy älska henne? Samma Malfoy som alltid hade hatat hennes bror Ron, som gjort narr av hennes bror, Hermione och Harry. Det kunde inte vara sant.

När Ginny inte sa något på länge tog Draco än en gång till orda:

• Jag vet att du säkert inte tror mig med tanke på allt som hänt, men det gör jag. Jag ångrar verkligen allt jag gjort och jag vet att det kanske inte hjälper något, men jag har bett Harry och Hermione om ursäkt, och jag var på väg att prata med din bror med, men han ville inte lyssna på mig. Vet att Harry försökte få honom att lyssna, men en dag hörde jag Ron säga till honom att han inte ens skulle prata med mig om han så fick hela min förmögenhet.

I Ginnys huvud gick allt runt och hon kände sig så förvirrad att hon inte kunde säga något, men när hon såg hur uppriktig han verkade och att när han sa hennes vänners namn så gjorde han inga miner som han hade gjort alla gånger han var med sina kompisar. Nu när han stod där framför henne ensam och förlägen över det han just hade sagt kände hon sig råd villig och hon för andra gången tog till orda:

• Men hur kan du älska mig? Den som du hatar. Den du har hackat på ända sen vi först träffades. Du har inga av dina vänner här, men skulle du säga samma sak om dom var här? Skulle du erkänna framför dina vänner att du älskar mig, om du nu verkligen gör det?

• Ja, dom vet redan allt om det. Jag berättade det för dom igår kväll efter att jag fått veta att du inte skadades för farligt, att du bara fick en skråma, även om den skråman är mycket värre för mig än för dig. Att veta att ni trodde att det var jag som försökte döda dig och dom andra med den där basilisken gjorde så ont. Skulle aldrig kunna skada dig.

Ginny visste inte vad hon skulle tro, han hade berättat för sina vänner att han älskar mig? Men då kommer dom inte vilja ha något med honom att göra. Dom måste ha slängt ut honom ur gruppen. På grund av mig.

• Vad sa dom om det? Slängde dom inte ut dig ur gruppen och sa att du inte är en riktig Slytherinare? Vill du verkligen riskera allt för mig?

• Utan tvekan. Du betyder allt för mig. Det är dig jag vill ha.

• Men att förlora allt för min skull, är det vad du vill?

Draco började närma sig henne och när hon varken ryggade tillbaka eller vände sig om och sprang böjde han sig fram och kysste henne.