Alla Hjärtans Dag
Kapitel 5: Kidnappningen; Del 1
En vecka tidigare:
Fred och George väntade på middagen med de andra av deras vänner. De hade alla väntat och undrat var Ginny hade tagit vägen, de hade inte sett skymten av Ginny på en hel vecka, och visst hade det hänt förr att de inte hade fått höra av henne på länge, men inte såhär länge.
När Ron kom ner för trappan berättade han för de andra att han precis hade fått ett brev där det stod att Ginny inte ville vara kvar på skolan så hon hade åkt hem. De alla hade undrat vad som hade hänt, men då de nu fick svar på var hon var, kände ingen att de ville störa henne då de visste hur hon kunde bli när hon väl ville vara ifred.
De andra hade gått och satt sig till rätta vid borden, men Ron, Fred och George stod kvar och pratade om Ginny. Ron bestämde sig för att det antagligen inte var något och gick till bordet för att sätta sig bredvid Hermione och gav henne en kyss. Hon frågade vad det var han hade pratat med tvillingarna om, men han svarade bara att det inte var något viktigt, och att han var så hungrig så han skulle kunna dö. Hermione skrattade åt honom och gav honom en liten knuff på armen.
Vi vill hälsa alla välkomna till kvällens middag, men speciellt vill vi hälsa våran Hagrid 'Välkommen tillbaka' från hans resa till London. Vi ska inte dra ut på detta längre då vi alla vet hur hungriga alla är, utan ´Smaklig måltid´ till er alla! sa rektorn Dumbledore.
Med det uppenbarade sig maten upp mitt framför alla eleverna och lärare och Ron började hugga in på en gång. Han åt och åt och drack och drack, och Hermione undrade var allt tar vägen, men sa inget.
Efter middagen kände Ron sig inte alls bra så han bad Harry att följa med upp till Gryffindors korridor där de gick och satte sig i all rummet. Efter ett tag sa Harry att han var för trött för att sitta kvar så han sa god natt till Ron och gick upp till sovrummen där han somnade snabbt.
Ron mådde inte alls bra, och undrade vad som fanns i maten som gjorde honom så sjuk. Han kände hur det han hade ätit ville upp igen, men han gjorde allt för att stoppa det.
Ron somnade efter någon timme, men vaknade snabbt igen då han hörde två röster på varsin sida av sig. Han försökte öppna ögonen, men kunde inte se något. Han trodde först att han hade blivit blind, men upptäckte att han bara hade ett skynke för ögonen. När han kände att dom försökte flytta honom från där han satt började han sparka och slå med händerna utan att lyckas med någonting. Ron försökte skrika, men kände tejp som höll fast munnen.
Han kände hur de bar ner honom från all rummet men tappade sedan bort sig när han försökte komma ihåg vart de tog honom.
Efter att ha gått i ca en halvtimme stannade kidnapparna utanför dörrarna i källaren där det var riktigt kallt. Ron kände kylan mot sig, men trodde bara att de hade gått ut. Sedan kände han lukten av fuktigt och instängd och då insåg han att han var i någon sorts källare.
Tyvärr kunde han inte uppfatta något mer då han fick ett hårt slag i bakhuvudet.
En vecka tidigare:
Fred och George väntade på middagen med de andra av deras vänner. De hade alla väntat och undrat var Ginny hade tagit vägen, de hade inte sett skymten av Ginny på en hel vecka, och visst hade det hänt förr att de inte hade fått höra av henne på länge, men inte såhär länge.
När Ron kom ner för trappan berättade han för de andra att han precis hade fått ett brev där det stod att Ginny inte ville vara kvar på skolan så hon hade åkt hem. De alla hade undrat vad som hade hänt, men då de nu fick svar på var hon var, kände ingen att de ville störa henne då de visste hur hon kunde bli när hon väl ville vara ifred.
De andra hade gått och satt sig till rätta vid borden, men Ron, Fred och George stod kvar och pratade om Ginny. Ron bestämde sig för att det antagligen inte var något och gick till bordet för att sätta sig bredvid Hermione och gav henne en kyss. Hon frågade vad det var han hade pratat med tvillingarna om, men han svarade bara att det inte var något viktigt, och att han var så hungrig så han skulle kunna dö. Hermione skrattade åt honom och gav honom en liten knuff på armen.
Vi vill hälsa alla välkomna till kvällens middag, men speciellt vill vi hälsa våran Hagrid 'Välkommen tillbaka' från hans resa till London. Vi ska inte dra ut på detta längre då vi alla vet hur hungriga alla är, utan ´Smaklig måltid´ till er alla! sa rektorn Dumbledore.
Med det uppenbarade sig maten upp mitt framför alla eleverna och lärare och Ron började hugga in på en gång. Han åt och åt och drack och drack, och Hermione undrade var allt tar vägen, men sa inget.
Efter middagen kände Ron sig inte alls bra så han bad Harry att följa med upp till Gryffindors korridor där de gick och satte sig i all rummet. Efter ett tag sa Harry att han var för trött för att sitta kvar så han sa god natt till Ron och gick upp till sovrummen där han somnade snabbt.
Ron mådde inte alls bra, och undrade vad som fanns i maten som gjorde honom så sjuk. Han kände hur det han hade ätit ville upp igen, men han gjorde allt för att stoppa det.
Ron somnade efter någon timme, men vaknade snabbt igen då han hörde två röster på varsin sida av sig. Han försökte öppna ögonen, men kunde inte se något. Han trodde först att han hade blivit blind, men upptäckte att han bara hade ett skynke för ögonen. När han kände att dom försökte flytta honom från där han satt började han sparka och slå med händerna utan att lyckas med någonting. Ron försökte skrika, men kände tejp som höll fast munnen.
Han kände hur de bar ner honom från all rummet men tappade sedan bort sig när han försökte komma ihåg vart de tog honom.
Efter att ha gått i ca en halvtimme stannade kidnapparna utanför dörrarna i källaren där det var riktigt kallt. Ron kände kylan mot sig, men trodde bara att de hade gått ut. Sedan kände han lukten av fuktigt och instängd och då insåg han att han var i någon sorts källare.
Tyvärr kunde han inte uppfatta något mer då han fick ett hårt slag i bakhuvudet.
Kommentarer
Trackback
